I går vaxade jag mina ben för första gången i Kina. Ja faktiskt i hela mitt liv. När jag kom in i rummet där jag skulle få min behandling, la mig på britsen, blev insmord med någon mjukrengörande kräm, tänkte jag att det här är ju inte så farligt. Blir det inte värre än så här, då kan jag fixa det. Hade då helt förträngt det som komma skall, för helt plötsligt kände jag varmt vax på kroppen. Det började hetta till rejält på benen och från ingenstans så tog hon fram en stark tejp och började väldigt våldsamt ( iallafall kändes det så) att rycka upp hårstråna från mina stackars ben. Just i den stunden, i det ögonblicket ville jag bara vråla ut mitt värsta gapskrik, sätta mig upp och slå till någon. Tro mig, hade Patrik varit i rummet hade det funnit stor risk att han fått en knytnäve någonstans på sin kropp. Men som väluppfostrad svensk så låg jag lydigt kvar och tog tålmodigt emot smärtan och så sa jag till mig själv "jag måste", " jag måste", " jag måste". Ni ska veta, jag behövde verkligen! Det possitiva med konstant smärta är att man inte känner den tillsslut, så när behandlingen var över (efter 722 timmar) så var mina ben helt bedövade och illröda. Nu var det inte synd om mig, för det var helt frivilligt. Det är dock lite lustigt hur fåfängan ibland kan slå till en när man har kommit över en viss ålder, att man är villig att utsätta sig för något sådant här. Fast jag måste erkänna att efter att rodnaden gått ner, är jag nöjd med resultatet.
På kvällen var det dags att börja packa. Lyckligtvis kommer de inte att vara lika överfulla med saker, som när vi åkte hit.Vi kommer att åka med halvtomma resväskor, så att vi kan fylla dom rejält med svenska gosaker när vi åker tillbaka. Sen ska jag shoppa skor och kläder när vi är i Sverige. Skor med europeiska storlekar är stort sätt omöjligt att hitta här. Har man stl 41, som jag, så ÄR det en omöjlighet. Därför gäller det att passa på när man är i Sverige
Idag hade jag äntligen den där lunchen som jag var tvungen att ställa in förra veckan. Vi kör "knytis" på våra luncher och det är alltid lika spännande att och se vad de andra har med sig. Idag bjöds det på hemlagad suzhi, koreansk grönsaksrätt med hetta, tonfskpaj thaisallad och mycket där till. Allt lika mumsigt!
Jag vet att jag lagt ut bilder på det här gänget förut, men jag tycker det är ett härligt gäng och jag är så tacksam över att få vara en del av det. Därför lämnar jag er med en bild från lunchen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar