Magsjuka och deklaration, nej jag föredrar paraplyer

Lite magsjuka i slutet av april känns passande - NOT! Först blev Ebba sjuk i söndags natt sen jag i måndags natt. Nu ser det ut som om resten klarat sig och det tackar vi för. Sofia har 3 hela dagar kvar här och det hade varit förfärligt om hennes vistelse här skulle sluta i kräksjuka. Nej, nu håller vi tummarna och ser fram emot en varm och skön långhelg tillsammans. För nu äntligen har sommarvärmen kommit till Shanghai och det ser ut att bli en härlig helg.


Fick lite panik härom dagen. Kom på att....... Det är DEKLARATIONSTIDER! Hjälp!!...... Något som man gärna glömmer av, när man bor en bit från Sverige. Jag verkligen hatar att deklarera. Det där med siffror, blanketter, avdrag, inkomster, utgifter - det är inte min grej. Jag har en sådan respekt för detta att det låser sig för mig bara när jag ser en inkomstdeklaration. Jag blir fullständigt jättenervös. Tack och lov har jag släkt hemma i Sverige som kan bistå mig med information, som jag inte har tillgång till här, så förhoppningsvis kan jag få ordning på deklarationen i tid och kan skicka in den "redan" i morgon.


Jag var ute och shoppade med tjejerna i lördags (innan magsjukor och deklarationer). Det var en sådan där mörk och regnig dag, när lågtrycket låg som en hinna över Shanghai. Men det hindrade inte mig från att ta med mig kameran. För något som jag lärt mig att uppskatta här, är alla dessa färgglada paraplyer som lyser upp en mörkgrå dag. Dessutom fick tjejerna låna mina paraplyer i kinesisk stil, vilket gjorde min shoppindag/fotodag till något extra. Jag lekte lite med olika kamera inställningar. Korten blir lite speciella och jag har full förståelse om inte alla gillar det. Döm själva......

Ett tag sen sist!

Vad gör man när man känner sig nere, när luften bokstavligen gått ur en, när man inte riktigt vet vad man vill och när livskrisen smyger sig på med jämna mellanrum? Jo, man drar sig undan! Det är därför jag inte orkat vara så aktiv på bloggen på sistone. Inspirationen till att skriva har inte riktigt funnits där. Men nu börjar det äntligen lätta igen. Jag har fortfarande mina funderingar om livet och dom kanske dyker upp i bloggen någon gång, men nu börjar jag få lusten igen att fotografera, bearbeta korten i datorn och  visa dom på sociala nätverk.
Så vad har hänt sen sist. Jo, mamma och pappa är hemma i Sverige igen , efter 2,5 fina veckor i Shanghai och Hainan. Vi har fått besök av min brors dotter, barnens kusin och en av Ebbas och Saras bästa kompisar - Sofia, som snart varit här i en vecka och som ska vara en vecka till. I höstas var hon här tillsammans med hela sin familj, men den här gången fick hon åka alldeles själv - Modig tjej! Jag är så otroligt glad, tacksam och lycklig över att Ebba, Sara och Sofia får den här tiden tillsammans. Det betyder så mycket för deras relation. Det lustiga är att det känns som Sofia bott här jättelänge. Hon går till skolan med tjejerna, de kommer hem, de äter middag, gör läxor ihop och umgås - Precis som vilken vardag som helst. Kan låta tråkigt, men det är det som är det mysiga och det är det som bygger relationen ännu starkare. Sofia har redan gjort alla turistattraktioner, så det behöver dom inte lägga tid på.

I går var det "International Day" på skolan. En av höjdpunkterna under skolåret. Det är alltid lika trevligt. Tillsammans med familjernas ambitiösa bidrag, i form av mat och lekar, plus skolans organisation, så får vi uppleva en dag med mat från alla delar av världen, uppträdanden från skolans musikelever, lekar, färger, sång och skratt. Svenska båset, var ett av det mest populära det här året och jag kan tyvärr inte påstå att jag hade en bidragande del till det, eftersom jag inte haft möjlighet att delta vid planeringarna. Nej, äran ger jag helt och hållet  Karin, Karin, Gunilla, Sofia, Johanna och säkert några fler som jag inte känner till. Dom hade byggt upp en Minecraft värld, där barnen skulle skjuta ner  byggklossar ( gjorda av pappkartonger). De hade tillverkat en midsommarstång av bamburör och silkespapper och de anordande en skidtävling, som krävde samarbetsförmåga. Allt imponerande, ambitiöst och roligt. Vårt  bidrag blev kanelbullar - som Patrik bakat. Nej, som sagt var.......kan inte påstå att jag bidrog med så mycket. Det får bli nästa år.

För 2 veckor sedan sjöng Ebba solo på Nanjing road, en av Shanghais största och kommersiella gator. Framför hotell Ritz Carlton, ställde  skolor och andra musikaliska inslag upp med olika bidrag. Ebba hade blivit tillfrågad av sin musik lärare om hon ville sjunga solo, som hon så modigt tackade ja till. Sen när väl dagen var inne och hon stod på scenen och sjöng, så stod det en mamma, pappa, mormor, morfar, syskon,  alla vänner och stolt tittade på. Det föll en  och annan glädjetår, kan jag säga. Hon var faktiskt helt fantastisk. I går på "international day", så var det dags igen - då tillsammans med sina klasskamrater, som kompade henne. Axel hade också ett litet framträdande, tillsammans med sina klasskamrater. Dom sjöng en spansk sång. Så gulligt!

Här nedan kan ni se ett hopplock av bilder från den senaste tiden. Hoppas det inte dröjer lika länge till nästa blogginslag. Det hjälper också mig att samla mina tankar.

Vi hörs

Ebba sjunger på Nanjing Road

Ebba och hennes stolta musiklärare Mr Smart

Alla kompisarna var där och stöttade henne

Utflykt till Zhujiajio med mamma och pappa

Vi hittade ett mysigt litet café, en bit från all folkmassa

Den här lilla söta tjejen i Zhujiajio, hade inget emot min kamera

 Internationella dagen på Wiss

Karin R och Karin A. kom med många bra idéer till det svenska båset.

Sara

Patrik med en av ägarna ( som han lärde känna i Kambodja) till skolan

Sofia

Danska bordet



Sofia, Ebba, Karla, Martina, Laura ( tyvärr kan jag inte namnet på killen).

Axel i paraden

Sofia och Ebba 

Sara, Martina, Ebba, Laura och Sofia

Grade 3 uppträder

Fantastiska klänningar kunde man se.

Attack på minecraft

Skidåkning som krävde samarbete

Patrik äntligen hemma

Nu har det gått snart 2 veckor sen jag såg Patrik sist, men ikväll kommer han hem. Det har känts extra långt den här gången, för vi har inte kunnat skypa speciellt många gånger, under den här tiden. Ett snabbt telefonsamtal i söndags, när han mellanlandade i Shanghai och ett skype tillfälle härom dagen, är allt vi lyckats få till. ( Tur att "Whats app" finns). Tjejerna är hemma  från Kambodja och resan var lyckad, förutom att Sara fick värmeslag och Ebba diarré. Det är en tuff resa dom får göra, bygga och gräva i 40 gradig värme, åka buss i timmar i 40 gradig värme, besöka tempel i 40 gradig värme - Inte konstigt att de är trötta efter en sådan trappats rik vecka.! I går fick vi hämta hem Sara från skolan, för att hon kände sig matt och hade ont i magen. Hon är nog inte riktigt återställd från Kambodja och förkylningen hon ådrog sig strax innan hon skulle resa.


 Så vad har jag, mamma och pappa hittat på de senaste dagarna? Det har blivit lite fakemarknad besök......I måndags var på Nanjing Lu i centrala Shanghai och igår åkte vi till Pearl City som ligger lite närmre oss. Jag känner att efter 2 år i Shanghai, börjar jag bli rätt så bra på att pruta. Ofta säger jag ett pris som jag tycker är okej att betala och får jag inte det så går jag där ifrån. Jag orkar inte stå och tjafsa med försäljarna. Den tiden är förbi. Kanske att jag skulle lyckas pruta ner 10-20 kr mer om jag stod där en stund,  men jag har ingen lust att lägga energi på det. Jag lägger mig hyfsat lågt och vill dom inte sälja  det, så vill dom inte.
I måndags var vi också och åt  på min absoluta favorit dumplingrestaurang "Din Tai Fung"...... har visserligen inte ätit dumpling någon annanstans......som finns på flera platser i Shanghai.  Jag valde restaurangen som ligger vid Yu Garden, för att i samband med lunchen passa på, att visa mamma och pappa de små gränderna bakom turistiska Yu Garden. Tyvärr hade jag inte min stora kamera med mig, så det blev bara mobiltelefon bilder den dagen ( som ni kan se  på Instagram). Jag älskar dessa små kinesiska minisamhällen som är inklämda lite här och var mellan det mer kommersiella Shanghai. Vi får se hur länge de får vara kvar, innan de måste ge plats för det nya.


Nej dags att avsluta för att göra mig redo för lite planering av svenska skolan tillsammans med Ann-Sofie som kommer hit.

Hainan

Tillbaka i Shanghai efter 5 avkopplande dagar i Hainan. Den kinesiska semesterön överträffade mina förvätningar. Med sina gröna kullar och finkorniga stränder (åtminstone på den stranden vi var på), kunde vi lika gärna ha varit i Thailand eller något annat sydasiatiskt land. Det som påminde om Kina var turisterna, som 90 % bestod av just kineser. Nu får jag villigt erkänna att vi inte gjorde några utflykter och kan därför inte uttala mig om resten av ön, som säkert var mycket mer kinesiskt. Men Hainan och synnerhet Yalong Bay, där vi var, är ett utmärkt alternativ till Thailand eller Vietnam, om man vill komma bort några dagar från Shanghai, för lite sol och bad. ( 3 timmar tar det att flyga dit från Shanghai.) Axel hade turen att hitta en jämnårig pojke  ( som lustigt nog också bodde på Racquet club) att leka med. Förutom att spendera mesta delen av tiden i poolen, letade killarna snäckor i stranden och jag blev åter igen påmind om hur otroligt lustfyllt det var - att som barn - utforska stranden, för att försöka hitta den mest unika snäckan......


Inser nu att jag borde egentligen gå och lägga mig för att vara pigg i morgon. Tidigt på morgonen kommer nämligen Ebba och Sara hem från Kambodja. Jag längtar att få träffa dom. Har bara haft lite chatt-kontakt...... Ingen skype och nu börjar det kännas att det var längesen jag pratade med dom. Patrik har också varit med i Kambodja, men han måste tyvärr åka vidare till Japan, så honom ser jag inte förrän på torsdag.

Avslutar med lite bilder från Hainan