The little girl from Zhujiajio

The little girl from Zhujiajio

söndag 14 september 2014

Dagen efter :-(

Jag vaknade tidigt i morse och det första jag gjorde var att kolla valresultatet. Nyhetsflödet från olika tidningar, plingade till i telefonen: En efter en rapporterade om Reinfeldts avgång, Löfvens seger, men framförallt Sverige Demokraternas kraftiga uppgång - kanske den största besvikelsen av dom alla! Vart är vårt land på väg?........... Under våra snart 3 år här i Kina har min stolthet över vårt land vuxit sig allt starkare. Sverige har ett väldigt gott rykte utomlands och jag möts med jämna mellanrum av många positiva kommentarer om vårt land. Jag  är fullt medveten om att jag missar nyanserna i debatten hemma i Sverige, när jag bor så långt borta. Jag har förstått att många anser att Sverige har förändrats. Men jag vill ändå här skriva om varför jag är stolt och varför jag som utlandssvensk kanske ser med lite andra ögon på mitt hemland, än om jag bott kvar hemma.

1. Vi är ett av världens mest jämnställda länder.  Visst kan det bli bättre, men vi ska också vara stolta över att vi kommit så långt och är så medvetna. (I Sverige är det inte många som blir förvånade om mannen i familjen kan laga mat och städa. Här får Patrik extra mycket beröm av mina utländska väninnor om han lagat en paj eller bakat en kaka. )

2: Vi är ett av världens mest miljö medvetna folk. För oss är det en självklarhet att panta flaskor och källsortera

3. Vår allemansrätt är så gott som unik . Vi kan röra oss fritt i en fantastisk natur!

4. Vi har, en så länge, en generös flykting- och invandringspolitik. 7 utav 8 partier i riksdagen jobbar alla för att fortsätta på den linjen.

5. Vi är ett demokratiskt land med högt valdeltagande.

6. Föräldrar har möjlighet att vara hemma med sitt barn under hela hans eller hennes första levnadsår.  Jag undrar om det är så många andra länder som har en sådan generös föräldraförsäkring?

Listan kan säkert göras längre. Jag hoppas i allafall att jag kan fortsätta vara stolt över mitt hemland nu när det blåser främlingsfientliga vindar. Att den svenska humanitära andan får fortsätta. Det känns åtminstone bra att jag drog mitt strå till stacken, när jag gick och röstade på konsulatet för ett par veckor sen.
Axel hade en läxa i svenska skolan, som innefattade att han skulle titta på ett program om demokrati, rösträtt och val till Sveriges riksdag. Vi  tvingade  även tjejerna och titta på det och insåg sen att de helt missar svensk samhällskunskap när dom bor här i Kina. Det var därför  väldigt nyttig för dom att se hur valet i Sverige är uppbyggt, vilka vi kan rösta på och vem som får bilda regering.  Dom försökte "pressa" oss på vilka vi röstade på det här valet. Det enda jag avslöjade var att jag inte röstade på SD, (eftersom dom står för en ideologi som vi inte vill att våra barn ska anamma) sen fick dom ingen mer information. Resten av riksdagspartierna får dom gärna bilda sin egen uppfattning om.. Ju äldre dom blir, desto mer kommer dom förhoppningsvis engagera sig och då vill vi att de  ska vara deras åsikter och val och inte våra......




Den fantastiska allemansrätten!


torsdag 11 september 2014

Känns helt okej!

Det är snart 3 veckor sen vi kom tillbaka och nu känner jag att jag äntligen kommit in i livet här igen. Ett par fotojobb på två olika event, skolstart i svenska skolan där jag assisterar/undervisar och fotopromenader i centrala Shanghai är alla en bidragande orsak till att det nu känns helt okej att vara tillbaka. I veckan fyllde Axel år och för oss är det starten på hösten. Hela 10 år är han nu och vi har inga barn längre som är "en-siffrigt"......Känns lite konstigt!...... Hur gick det här till?
Första höstförkylningarna har några av oss fått genomlida den  senaste veckan också. Värst har det varit för Patrik, som var sängliggande hela förra helgen. Typiskt nog så hade vi långhelg också, när skolan var stängd i måndags och alla var lediga, p.g.a. "Moon Cake Festival". Vi var ju inte direkt aktiva den helgen, när Patrik låg sängliggande. Jag lyckades dock ( med en stor dos av dåligt samvete) åka in till Shanghai och delta i en global fotopromenad på lördagen. Trots många deltagare och viss stress p.g.a. den stora massan kineser, som också var inne i centrum, fick jag tillbaka min lust till gatufotografering. Så idag åkte, jag, Karina och Petra in för lite fotograferande. Petra tog med oss till ett kvarte, som vi hade missat i lördags och vilket kvarte sen.....Människorna där var så trevliga och mysiga. Dessutom höll dom koll på var vi var. Vid ett par tillfällen kom vi i från varandra och då möttes vi av hjälpsamma damer, som pekade vilket håll de/ den andra hade gått. Dit går jag gärna tillbaka....om jag hittar :-)


Till helgen är det val och jag var och röstade redan förra veckan. Känns alltid lika högtidligt att gå och rösta  - och viktigt! Detta året om något.

Lämnar er med lite foton från de olika fotopromenaderna.....









tisdag 2 september 2014

Tillbaka!

Jag vet, det var ett bra tag sen jag gjorde mig till känna på bloggen - 2-3 månader sen sist om jag minns rätt. En hel sommar har hunnit passera - En sommar fylld med sol och bad. Dessutom har vi hunnit med en bilsemester i Europa, umgåtts med vänner och familj, barnen har varit på läger och Patrik har hunnit bygga ett soldäck på baksidan av vårt hus. En rättså intensiv sommar, om jag tänker efter.  Om jag lyckas ladda upp lite bilder, från sommaren, så kommer de i slutet av inlägget. Nätet har nämligen varit otroligt segt ( troligtvis pga val i HongKong) den senaste veckan, så tillgång till sociala nätvärk har varit begränsat.


Som vanligt är det lite trögstartat för mig, efter en sommar i Sverige. Varje år får man liksom börja om. Vänner/bekanta har flyttat från Shanghai och tillvaron här känns åter igen lite mer tom. Men den här gången, när jag påbörjar min tredje höst här i Kinas metropol, så känner jag mig inte speciellt orolig. Jag vet att jag kommer in i livet igen och jag vet att jag säkert kommer lära känna någon ny trevlig person under det här året. Det gäller bara för mig att bege mig ut  och aktivera mig.


Efter 10 veckor i Sverige, är det väldigt lätt att koppla bort livet här. Hade tex glömt av hur mycket ljud det är över allt. I mataffären, på restaurangen, i trafiken, ljudnivån på samtal mellan personer, surret i tunnelbanan osv.  Jag var tex inne i stan i onsdags och åt lunch med Gloria. Hon var lite sen, så jag fick bestämma om vi skulle sitta inne eller ute. Började ute, men störde mig på trafiken som mullrade och tutade högt nedanför mig. Flyttade mig in och påmindes om att det inte finns något ljuddämpande material i det här landet. Surret från alla gästerna i restaurangen fullkomligt vällde över mig - åtminstone kändes det så. Nå väl, jag vet att jag kommer vänja mig tillbaka till det här livet och snart så glömmer jag av hur tyst och skönt det är på restauranger och i mataffärer i Sverige.
Det är väl det som är människan styrka, som har gjort att vi trots allt utvecklat vårt samhälle och den värld vi lever i - förmågan att kunna anpassa sig. (och  så finns det en snubbe i Sverige som tycker att vi inte ska beblanda oss med varandra .........)




För barnens del är skolan fullt i gång och läxorna har redan börjat komma. Tjejerna började i 9:an nu, som innebär högre tempo och mer krav. Axel går i 4:an, med inte lika högt tempo, men med tillräckligt höga krav för hans ålder.  Det ska bli spännande att följa deras skolår.


Patrik är tillbaka i jobbet och tycker nog att det är ganska skönt - fastän hans kineser påpekade att han blivit " tjock" över sommaren. För i det här landet säger man precis vad man känner! För Patriks del har "ärligheten" dock resulterat i besök på gymmet, stort sätt varje dag. Det är mer än vad jag kan säga om mig. Tog mig nämligen till gymmet för första gången idag, sen vi kom tillbaka......ligger lite efter


Till sist, på torsdag ska jag åka in och rösta på konsulatet! Det ser jag fram emot!
Jag missade EU-valet och det skäms jag över. Demokrati är viktigt och det ska vi värna om. Så den här gången ska jag inte missa....