Jösses vad handikappad man blir när inte VPN funkar. I går var jag utan det under hela dagen, förutom en liten kortstund på morgonen. Utan VPN, ingen Facebook, ingen blogg, ingen youtube och ingen TV4 play. Man känner sig ju helt avskalad från resten av världen.
I Tisdags var jag på anställningsintervju på brittiska skolan. Låter som jag ska få en fast heltidstjänst, men riktigt så är det inte. De behöver en lärare som stöttar upp i olika klasser, där det finns elever som behöver lite extra stöd. Jag ska jobba 2 dagar i veckan, vilket känns som alldeles lagom. Ser faktiskt fram emot att jobba. Efter ett år utan arbete, har jag börjat att sakna mitt yrke. Att bara gå på luncher, shoppa och träna ger alldeles för lite i längden, man behöver något mer.... dessutom ger det lite extra i plånboken och det är inte fel. Fast visst är det lite nervöst. Jag ska jobba på ett annat språk, än svenska. Även om det är engelska så är det inte mitt modersmål. Vi får se hur det går....
Annars är det träning och viktnedgång som gäller. Idag är det exakt en vecka sen jag började och vågen idag står på 75,8. Det gick så bra i början, men de senaste dagarna har vågen hoppat upp och ner 200 gram. Lite irriterande! Men jag vet att jag tappar mycket de första dagarna, när sockret ( som binder mycket vätska) försvinner ur kroppen, för att sen stå still i säkert ett par veckor. Det är då man inte ska ge upp, vilket jag har gjort många gånger förr. Fast inte den här gången, den här gången är det andra bullar .... jag ska bara lyckas. För jag vill inte se fler kort på mig där jag är plufsig och otränad! Jag vill känna att jag har energi och ork och att mina barn slipper att höra en mamma säga att hon är trött och orkeslös.
Vi har i veckan haft födelsedagsbarn i familjen. Min stackars make, blev tyvärr alldeles för lite firad. Inga paket hade vi köpt honom. Visste helt enkelt inte vad jag skulle köpa. Först funderade jag på att åka till en fakemarkand och köpa något litet onödigt, men insåg att det bara skulle bli liggande. Det är alltid svårt att köpa present till honom, men i Shanghai känns det ännu svårare. Dels är det svårt att hitta bra butiker, med rätt innehåll, sen tar det lång tid att ta sig till de olika ställena. Jag får helt enkelt köpa honom något när jag är i Sverige, vilket är redan om 3 veckor. Ja just det, hur gammal blev han nu då? Jag får väl skriva 24 så blir han nöjd.
Idag är det fredag och min dag innehåller lite träning, lite kompletterings handling och ett försök gå igenom alla kort i datorn, typ 13000. Ebba och Sara kommer hem senare på fredagarna. De testar en självförsvarskurs, tillsammans med 3 andra skolkompisar. Annars är det lite tidigare hemgång på fredagarna än övriga dagar i veckan. 15.45 brukar bussen anlända till vårt område, än normalt 16.30. Långa dagar har dom ....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar