Balans

Jag har precis kommit hem från ett Zumbapass. Måste säga att det är lite av räddning just nu, det och fotokursen jag går. Det inte så att jag är precis genom deprimerad, men jag är lite håglös. Jag har inte riktigt vetat på sistone vad jag vill göra med min tid här i Shanghai och blivit lite stressad över att jag inte gör tillräckligt mycket. Jag hör från flera av mina vänner hur lätt de har att fylla sin tid och att de ibland känner att de är för upptagna. För mig är det tvärtom. Jag känner att jag har för mycket tid och behöver försöka hitta mer sysselsättning annars kommer jag riskera att jag faller ner i någon slags dip. Att få en bra balans i livet är inte alltid lätt, men det måste väl ändå vara nyckeln till ett bra liv, oavsett om man lever som expats eller inte. Hur gör man det då? Hur blir man den där människan som vet vilken nivå man ska lägga sig på för att må bra? Jag har funderat ska ni veta (vilket kostat mig några nätter) och det jag har kommit fram till är att det bästa för mig i nu läget, är att koncentrera mig på träningen. Visst jag bär på ett antal kilo för mycket, men den främsta anledningen är att träningen (som för så många andra), gör mig starkare, piggare och mer positiv. Därför kommer det att bli Zumba 3 gånger i veckan, även om det innebär att jag måste åka 1 1/5 mil för att gå på ett av passen. Sen får det bli ett par besök till gymmet i veckan för att bygga upp styrka. Fotokursen får jag inte heller glömma. Den ger mig också styrka och välbefinnande, fast på ett själsligt plan. Med risk för att låta sentimental och lite flummig... men är inte det en del av vad livet går ut på, att hitta styrka, balans och välbefinnande hos sig själv och i sitt liv, tillsammans med sin familj (om man har någon dvs).

Apropå fotokursen jag nämnde. Varje vecka får vi läxa. Läxan handlar oftast om att vi ska ut och fotografera med hjälp av olika inställningar, på kameran, som vi lärt oss under veckans lektion. Jag kan säga att det är inte lätt. Ibland misslyckas man totalt, men någon gång händer det att man faktiskt lyckas ta ett foto som man är nöjd med och då infinner sig nästan en euforisk känsla inom sig. Jag lyckades, jag förstod. Jippi! Något annat som är kul med att gå en fotokurs, är att man börjar titta mer på sin omgivning och upptäcker då detaljer på ett annat sätt. Man känner sig faktiskt otroligt kreativ.
Jag kan varmt rekomendera en fotokurs! Som  sagt var...



...det finns mycket att upptäcka i världen.....