Står och stampar

Har varit lite tyst på bloggfronten den här veckan. Ska jag erkänna, så har jag känt mig lite nere....tycker att livet varit lite halvtråkigt. Det känns som om jag har stått och stampat på samma fläck och inte riktigt kunnat förflytta mig vidare. Ni vet man står där och vet inte vad man ska göra här näst. Visst, det har varit ett par trevliga luncher med varma, fina människor, som har förgyllt vardagen en kort liten stund. Men det där som gör att man pushar sig och driver sig själv framåt - det har uteblivet. Jag insåg därför häromdagen; jag har inte varit inne i centrum och fotograferat , sen vi kom tillbaka efter sommaren. Det har faktiskt bidragit till min lilla dipp. Det kan låta löjligt, men jag känner mig tom utan fotograferandet. Därför bestämde jag mig för att boka chaufför, åka in till stan, hämta fotografier, som jag beställt och sen fotografera. Spontant ringde jag Gloria och hörde om hon ville hänga på, vilket hon gärna gjorde. Jag visade henne ett kinesiskt bostadsområde, som vi besökte under workshoppen i  våras. Min utmaning den här gången, var att våga gå in i området.... med sina smala gator, där man känner att man nästan klampar in i någons hem.....och fota - trots att vi bara var 2 personer. Som den integritetsfyllda nordbo jag är, är det en utmaning. Det faller sig inte naturligt för mig att ta kort på andra människor, som jag inte känner. Men för att kunna fota vardagslivet i Kina, måste man våga. Egentligen är det nog lite löjligt av mig att vara obekväm i dessa situationer, för om det är något land det är lätt att fota gatulivet, så är det i Kina. Här är de ofta villiga och ställer gärna upp - särskilt om det gäller deras barn.

Gatulivet i Shanghai

Ni som har läst mina senaste inlägg, undrar nog var mina språkkurser tagit vägen. Engelskan startar på måndag, men spanskan är lagd på is, pga av för få deltagare. Hoppas verkligen de kommer igång med kursen, för det skulle vara jättekul att fräscha upp mina spanskakunskaper.

Vad har hänt mer....jo igår hade vi " Sundowner" på skolan. Man träffas, personal, elever och föräldrar...äter och umgås medan solen går ner. Eftersom vi befinner oss utomlands i en annan kultur, är det helt ok att ta med sig vin till en sådan här tillställningar. Inget som direkt skulle kunna ske i Sverige.... Första gången kändes det extremt konstigt, men man anpassar sig.....och varför inte....

"Sundowner"