The little girl from Zhujiajio

The little girl from Zhujiajio

söndag 20 januari 2013

Så var vi igång igen...för att ha lov snart


 Det finns 2 stora samtalsämnen bland expats, den ena är maten och den andra är luften. När man lever i en stad som Shanghai är det väldigt lätt att bli fixerad vid dessa två ämnen, just för att de påverkar vår vardag så mycket. Vissa dagar får t ex inte barnen gå ut på rasten, när de är i skolan, för att luften är så dålig. Amerikanska konsulatet i Shanghai gör mätningar på luften dagligen, där de mäter kvalitén och antalet farliga partiklar i luften. Jag hörde någonstans, att om man mäter luften på den mest trafikerade leden i Stockholm så ligger den på 50 , på en skala 0 - 500. Här i Shanghai har luftkvaliten eller snarare den dåliga luftkvalitén legat så högt som över 300 (extremt ohälsosamt) vissa dagar. För ni som är intresserade kan man gå in på följande sida  http://shanghai.usembassy-china.org.cn/airmonitor.html och läsa mer om detta, där står det även vad de olika siffrorna står för.  Nu tror jag att våra kroppar fixar att bo 2,3 även 4 år i den här luften, men viss får man en tankeställare när man  bor här och visst undviker man att vara ute när luften är extremt dålig.
När det gäller maten så är det ett litet företag att gå och handla här. För att lyckas få ihop ingredienserna till en middag, måste man ibland besöka kanske 2 eller 3 olika butiker innan man hittar allt. Jag kan säga att variera middagsmaten är en utmaning här. För oss är det fyra maträtter som återkommer oftast : kyckling i currysås, köttfärssås, pasta med bacon och stekt fläskfilé med pasta. Fast ibland kan jag slå på stort och laga tjockpannkaka med bacon - wow! Jag sa till Patrik om jag någonsin i framtiden, när vi åter bor i Sverige, klagar på vad jag ska laga till middag - påminn mig då om Kina. Jag tror inte det finns en enda svensk här som inte saknar ICA, denna otroligt fantastiska matkedja. Nej, nu låter det som jag gnäller och det vill jag absolut inte göra, så över till något helt annat...Ebba och Sara ska få tandställning. Vi var hos tandläkaren igår och de ska få två tandställningar, en som justera överbett och ojämnt bett och en annan som justera tänderna. Tydligen så kan de få problem som vuxna om de inte åtgärdar det nu.  Jag är så glad att de ska få göra det här. Själv har jag haft problem med mina käkar hela mitt liv och stundtals har jag rejäl smärta i  i dem. Det är inget jag önskar dem.

Annars är skolan åter igång . En hel del inlämningar och läxor, men också en del förberedande för firandet av det kinesiska nyåret. Det kommer att vara uppträdande av eleverna, där de sjunger och spelar traditionella kinesiska visor, med anknytning till nyåret.

Om 2 veckor är det lov igen, 2 lovveckor dessutom. Inte så bra egentligen, eftersom man precis kommit igång med allt. Fast i år känns lovet extra kul eftersom vi får besök från Sverige. Längtar så att få hit Karin, Fredrik, Selma och Lisa.

I Lördags var vi på middag hos Gloria och Tony. Fyra familjer från fem olika länder, Spanien, Portugal, Belgien/Brasilien och Sverige. Vi kom in i intressanta diskussioner om våra olika upplevelser kring hur det är att bo i en stad som Shanghai...vad man saknar från sitt eget land och vad man upplever som bättre. Upplevelser kan bli  olika beroende på vad man kommer ifrån och vad man har med i bagaget.  Jag har i allafall blivit mer ödmjuk här, när det gäller andras reaktioner och upplevelser oavsett vad det än gäller. Patrik  berättade t ex att han vid ett tillfälle disskuterat med en av hans anställda om Italien, där hans anställd varit på tjänsteresa. Patrik hade frågat honom om hur han upplevt landet. Han hade svarat att " maten varit fruktansvärd" och att han "aldrig skulle kunna tänka sig att flytta dit". "Varför" hade Patrik frågat. " För att man får inget ris till maten". Tycker att den lilla diskussionen är så slående...där man är uppvuxen och har sina rötter, det är där man har sitt hjärta. Det är klart att de saknar sin mat och sin kultur när de är utomlands, precis som vi kan sakna våran.
Jag har sagt det förut, men det tåls att säga igen, det finns inte bara ett sätt att leva sitt liv...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar