Att tvingas flytta sitt barn

Jag har en jätte gullig Ayi. Jag uppfattar henne som öppen, behaglig och snäll. Jag önskar  bara att jag kunde prata flytande kinesiska så jag kunde samtala med henne och på sätt lära känna henne bättre. Med min extremt obefintliga kinesiska och hennes tappra försök att prata engelska, så försöker vi förstå varandra. Vi kompletterar ofta med google-översätt och kroppsspråk för att göra kommunikationen mer tydlig.
Idag när hon kom så kunde jag se att något inte stod rätt till.  Jag såg att gråten inte var långt ifrån och frågade om hon var ok. Då berättade hon att hennes son ( 9 år) flyttar just idag till mormor och morfar, som bor i Anui. Anui är en grann-province till Shanghai, men eftersom Kina är stort, är det ändå en bit att ta sig dit. Han har bott hela sitt liv i Shanghai med sina föräldrar, men nu är dom tvungna att flytta honom till mormor och morfar. Jag misstänker att det är  ekonomiska själ , som tvingar dom till detta. (Jag upplever att Shanghai blivit dyrare under våra år i staden och jag tror att många kineser upplever samma sak.) Tycker så fruktansvärt synd om dom. Kan inte vara lätt att fatta ett sådant beslut och sen att tvingas leva med det. Påminns åter om hur lyckligt lottad jag är, som får ha hela min familj samlad under ett och samma tak. Att jag får och har fått så mycket tid med barnen.

Önskar bara att jag kunde hjälpa henne på något sätt. Funderar på om jag kan ge henne lite extra ledigt ibland så att hon får möjlighet att åka och hälsa på honom. Egentligen hade jag inte tänkt ha någon Ayi det här året, för att jag ska vänja mig tillbaka till ett liv utan städ-, stryk och tvätthjälp. Men nu har jag inte hjärta att säga upp henne. Hon behöver varenda "krona" och jag har en känsla av att det är svårt för henne att få jobb i Anui, annars hade hon säkert flyttat dit med sin son. Å vad jag känner med henne.......

Kina , ett land där många barn växer upp med sina mor- eller farföräldrar